låt mig behålla det här, det kan väl jag vara värd?

Kom.
Låt oss klä oss i gamla, fula, omatchande
varma kläder
och gå ut i vintervädret.

Vi springer ut genom porten
(försiktigt hand i hand)
skrattandes.

Jag ställer mig mitt på gården
och ser ut över grannskapet.
Faller.
Baklänges.
Duns.
Det är stjärnklart och himlen
är tryggt mörkblå.

Jag känner hur snön snabbt kyler
runt mina armar,
runt mina ben.
(min nacke)
Vart tog du vägen?

Ensam (plötsligt)
ligger jag i snön.
Andas.
Min varma andedräkt
skapar svag
mjuk
rök
som syns tydligt mot natthimlen.

Det är kallt,
och jag saknar dig, kom och lägg dig här bredvid.
Var är du, varför lämnade du mig ensam?
Jag skäms i mina fula kläder det är lättare
om man är två.
Struntar plötsligt i den lite för
kalla
snön.
Ligger kvar.
Andas. Saknar.
Fryser ihjäl.

- Molly Mumford
sit vis nobiscum

Kommentarer
Postat av: E

hörde visst att någon vid namn molly skriver bra, ja.

2010-12-12 @ 15:26:22
URL: http://allasakerjagser.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0