I was sure I'd found love with this one lying with me.

Tre och ett halvt år.
Du var verkligen det bästa i mitt liv
och nu
får jag aldrig se dig igen.
Tack för allt, för hur bra du fick mig att må.
Och förlåt för att jag förstörde så mycket fint.

Jag säger bara: Kärlek är för dom, dom som har tur.

Nu följer veckor (kanske månader, men jag hoppas inte så) av koncentration på att bli distraherad. Det är tur att jag har er, ni distraherar mig bäst av alla. Ni är fantastiska, vad skulle jag göra utan er?




Tack för att ni finns.

sit vis nobiscum

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0