i shouted with passion: "i love you so much!"

Gud.
Ibland undrar jag verkligen vad det är för fel i mitt huvud? Någon av de små filurerna som jobbar på mitt hjärnkontor måste vara knarkare. Seriöst. Och han har jouren alldeles för ofta.
I morse hittade jag en vännerförfrågan på Facebook från en tjej som jag varken kände igen namnet eller utseendet på. Vi hade gemensamma vänner, men jag wtf:ade i alla fall. Så, jag skickade ett meddelande till henne och undrade hur hon vet vem jag är och om jag borde känna igen henne. Hon svarar då med en historia om att vi har träffats på centrum tillsammans med två snubbar - som vi båda känner - och hon hade tyckt att jag var jätterolig. Jag hade stått och pratat om att jag skulle gå hem och diska en stekpanna.

Va?
Alltså, ursäkta mig men det är nog dags att kicka knarkarN. Det här är ju illa. Stekpannor liksom? Och visst, jag kanske verkligen skulle gå hem och diska den där pannan, men varför i helvete BERÄTTAR jag det?
Gud. Igen.

Jaja, jag kände för att dela med mig av den här trevliga historien. Jag accepterade hennes vänförfrågan, självklart.
Nu ska jag fira midsommar med min halva familj.

En sak till, jag tjänade 500:- idag. Mållie goes happi horse.

Sit vis nobiscum

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0